Bohemiskt hos Tuva Minna Linn Oddson: ”Barnen får gärna cykla inomhus”

I ett ärrat gammalt missionshus, inrett i en mix av lantligt bohemiskt och färgstarkt etniskt, känner bloggaren och tvåbarnsmamman Tuva Minna Linn sig som hemma.

Inredningsinspiration hemma hos Odd Lovin-Tuva Minna Linn i missionshuset i Skåne.

Foto: Isabell N Wedin

På det antika skåpet, som tillhört missionskyrkan, hänger en av alla ljuva kimonor som Minna säljer i sin egen vintagebutik Odd Lovin’. Romerska ringar från Granit, kanthafilten är köpt i Indien och mattan i Marocko.

Inredningsinspiration

Solen tränger sig genom fönstren och landar på gudstjänstsalens scen i den gamla kyrkan. I dag är det inte längre ett missionshus utan en familjebostad där bloggaren Tuva Minna Linn Oddson, 34, och hennes familj bor – men spåren efter tiden som gudstjänstsal är bevarade.

FAMILJEN ODDSON
Tuva Minna Linn, 34, Peter, 37, Indie, 4, och Zeo, 1.
Bor: I ett 230 kvadrat­meter stort missionshus från 1921 strax utanför Hässleholm.
Gör: Minna är beteendevetare, bloggar och driver butiken oddlovin.com. Peter är kommunikationschef.
Instagram: @tuvaminnalinn.

– Fönstren var tidigare igensatta. När folk kom till gudstjänsten var eftermiddagssolen så stark att de blev bländade av ljuset. Men vi tog fram dem igen, berättar Minna och lyfter upp sonen Zeo, 1.

– De där stora fönstren får mig ibland att tänka på historien, på alla människor som kom hit.

I det gamla missionshuset hemma hos Odd Loving-Tuva Minna Linn finns en scen.

Foto: Isabell N Wedin

På scenen i stora salen finns en liten musikhörna inredd med antikviteter och loppisfynd.

Odd Loving-Tuva Minna Linn i chestefieldsoffan i vardagsrummet i missionshuset.

Foto: Isabell N Wedin

Den stora salen, som en gång var ett kyrkorum men nu är ett härligt vardagsrum, har en takhöjd på fyra meter. Chesterfieldsoffan är ett vintageköp, likaså fotbollsspelet från 60-talet. Oljemålningen har Minnas bror, Sackarias Luhanko, gjort. Fotokonst av Jordie Turner.

Drömmen om att bo på landet har länge funnits naturligt hos Minna. Trots att hon trivs i storstäder får bruset henne alltid att känna ett behov av att skärma av. Här, ute i naturen strax utanför Hässleholm, är hon mer fri. Samtidigt fanns det något som från början skrämde henne med att lämna stads-livet för drygt fyra år sedan.

– Det var en läskig tanke. Kanske för att jag alltid har haft en bild av att om jag ska bo i Sverige ska jag bo i Stockholm. Vi hade även tankar om att flytta till Kalifornien.

Barnrum hos Odd Lovin-Tuva Minna Linn.

Foto: Isabell N Wedin

Lekrum och matrum. Dockvagnen har Minna ropat hem på auktion. Elefant från Afroart, golvpuff från Åhléns, stor korg med bollar från Bungalow, barnkimono från Odd Lovin’ och vimplar från Numero 74. Den gröna tapeten i matrummet heter Lilla Dockekulla och kommer från Duro. Mattan är köpt i Marocko och Bolgakorgen i Ghana.

Foto: Isabell N Wedin

Arbetsrummet är Minnas eget favoritrum och ligger i huvudentrén. Här är väggfärgen original från 20-talet. Regnbågsmålningen har Indie gjort. Minnas kimono är från Odd Lovin’.

 

Hylla fylld av vintagefynd hos Odd Lovin-Tuva Minna Linn.

Foto: Isabell N Wedin

I hyllan i barnens lekrum trängs arvegods med loppisbynd. Gitarren är designad av konstnärinnan Natalie Lètè, Frida Kahlo-dockan är från Chile och träramen från Bungalow.

Men efter flera år i lägenheter i Stockholm och Malmö, tog Minna och maken Peter, 37, ett första steg ut i myllan och köpte ett litet fritidshus utanför Hässleholm. Och så en vinterkväll något år senare fick Peter syn på det gamla missionshuset på nätet, som var till salu och låg alldeles i närheten av fritidshuset. Även om det nu var privatbostad hade mycket lämnats orört sedan det byggdes 1921. Men det var precis det – spåren av tiden, det gamla och orörda –  som fångade deras hjärtan.

– Det är någonting med hus, saker och människor. Jag letar alltid efter sprickorna, det ärrade och märkta. Ett hem måste ha mer än bara tidstypiska detaljer. Det gör mig inget om färgen flagnat på väggarna, jag är ute efter det där som inte går att köpa för pengar.

Foto: Isabell N Wedin

Över stora salens scen lyser dagsljuset extra mycket från de stora fönstren. Fotokonst av Jordie Turner.

Foto: Isabell N Wedin

Färgklickar gör hemmet mer levande. Den fina hyllan är ett vintageköp.

Foto: Isabell N Wedin

Boksamling som vittnar om att 70-talsvintage, urban inredning och konst är en stor inspirationskälla.

I såren, i bräckligheten, känner Minna sig hemma. Det blir tydligt när hon tänker på kontrasten – den nyrenoverade Stockholms-lägenheten hon tidigare kallade ”hemma”.

– Där kände jag mig alltid lite vilsen. Man måste kunna spegla sig i de miljöer man befinner sig i. Här känner jag mig mindre ensam, på något vis. I det brustna och ofullkomliga.

Foto: Isabell N Wedin

Mellan matrummet, arbetsrummet och stora salen finns ett litet lekrum. Vimplar från Numero 74 och indigofärgade vimplar från Minnas brors butik, Second Sunrise. Elefanten på golvet är från Indiska, barnspisen från Micki och trehjulingen från Vilac.

Foto: Isabell N Wedin

Även barnköket är bohemiskt och fullt av fina loppisfynd.

Foto: Isabell N Wedin

Mask från Hay. Hatten hade Indies farmor som barn. I övrigt en massa loppisfynd.

Med annorlunda loppisfynd, mönstrade tapeter och romantiska textilier är hemmet som en tavla där inte minst Minna själv, i sina ljuvliga klänningar och kimonor från egna onlinebutiken oddlovin.com, smälter in som i en tavla från förr. En tavla som skildrar ett magiskt möte mellan lantligt bohemiskt och färgstarkt etniskt.

– Huset i sig är lantligt i sin karaktär. Vi har blommiga tapeter i köket och det mesta är målat i linoljefärg. Sedan har jag öst på med mina marockanska mattor, indiska textilier och afrikanska korgar. Jag tycker mycket om hantverk från dessa delar av världen.

Trots att det är en salig mix av färger, mönster och former märks ändå en helhet som känns lika avslappnad och drömsk som cool och oväntad.

– Det har blivit en blandning som funkar förvånansvärt bra. Jag tror att det är för att vi bara har inrett med grejer som vi gillar.

Foto: Isabell N Wedin

Väggarna i Indies rum är målade i linoljefärg. Sängen har Indies mormor köpt på auktion. Sänghimmel och vimplar från Numero 74, matta från Marocko, fåtölj köpt på auktion, dockskåp och skåp från loppis.

Foto: Isabell N Wedin

Korg från Åhléns, resten loppisfynd.

Flera saker finns kvarlämnade från husets tidiga år, som den gamla orgeln.

– Den tar ganska stor plats, men den hör liksom till huset. Vi har böcker och saker på den, så den fungerar mer som en möbel. Även ett jättefint gammalt skåp och en kaffeservis från kyrkan är sparad.

En av Minnas inredningsfilosofier är att låta barnen ta mycket plats, oavsett rum.

– Mitt bästa inredningstips är att skaffa barn och låta dem lägga sina saker lite överallt. Det ger liv och blir trevligare. Jag läste någonstans ett råd om att ha god förvaring så att man kunde gömma alla fula leksaker och endast ha de fina framme. Så ledsamt, tycker jag. För mig känns det viktigt att inte agera som om jag har tolkningsföreträde när det kommer till vad som är vackert, lika lite i relation till mina barn som till andra människor. Såklart blir barnen påverkade, begränsade och inspirerade av oss, men samtidigt känns det viktigt att de får frihet att utveckla sin egen smak. Framför allt handlar det om att blir sedd och respekterad som individ, det tror jag är grundläggande för att få en god självkänsla.

Platsbyggt skåp med loppisfynd och arvegods.

Foto: Isabell N Wedin

Platsbyggt skåp i matrummet där blandade arvegods, loppisfynd och lite nytt porslin syns.

Köket hos Tuva Minna Linn är målat med linoljefärg.

Foto: Isabell N Wedin

I köket finns en köksö som är en inventarie från en Indiska­butik. Snickerier är målade i linoljefärg.

Tuva Minna Linn har ärvt en gammal klocka av sin svärmor. Den står framför tapeten Ava från Sandberg.

Foto: Isabell N Wedin

Klockan är köpt av Peters mamma på 80-talet, tapeten heter Ava från Sandberg.

Huset har två våningar och en källare. Indie, 4, har ett eget sovrum på övre plan och tillsammans har barnen ett lekrum på nedervåningen, i anslutning till köket. Men allra bäst trivs Indie och Zeo i den stora salen, som fungerar som ett slags vardagsrum.

– Det är skönt att ha så stora ytor. Barnen kan cykla inomhus. De är mitt ibland oss och lever här och nu, det känns viktigt för mig.

Att huset är genomgående var en drömplanering som Minna inte ville bryta. Det fanns bara ett krux: badrummet. Det fanns visserligen en dusch i källaren, men de behövde en där Peter kunde stå upprätt och duscha utan att slå huvudet i taket.

– Det naturliga hade varit att göra om lekrummet och sätta in dörrar där, men då kan vi lika gärna flytta, kände jag. Då skulle inte huset bli genomgående och jag älskar att kunna se rakt igenom det. Till slut kom vi på att vi kunde stycka av en bit från matsalen och sätta en dörr mot hallen, där jag har mitt kontor.

Tuva Minna Linns vackra vintagegarderob.

Foto: Isabell N Wedin

Minnas garderob består mest av vintageplagg. Vintagejackan är köpt i New York. Emmafåtöljen är vunnen på auktion, likaså nattduksbordet. Överkastet är från Indien och tapeten är Chrysanthemum från William Morris. Spegeln är arvegods från Minnas sida.

Spjälsängen hos Tuva Minna Linn.

Foto: Isabell N Wedin

Zeo sover med ett indiskt bomullstyg som kommer från en av Minnas pappas resor till Indien på 70-talet. Ugglan är från Ferm Living.

Foto: Isabell N Wedin

Minna älskar etniska möbler och detaljer. Kanthafilten är köpt i Indien och de flesta av smyckena är från Afghanistan.

 

Just kontoret är Minnas favorit i huset.

– Här är allt i original. Färgen, hyllorna och krokarna som gudstjänstbesökarna hängde sina kappor på. Jag älskar de gamla dubbeldörrarna i glas och det handmålade taket. Det är slitet av tiden, på ett genuint sätt. Här känner jag mig mest som mig själv.

Det märks att det här är ett hem fullt av liv, fullt av själ och fullt av spår. Spår av glädje, av sårbarhet och av sökande efter något större än det vi kan ta på. Och nu sätter Minna, Peter, Indie och Zeo nya spår. Kanske genom att cykla ett varv i salen, kanske genom att skriva några reflekterande ord i tamburen eller kanske genom att bara låta sig dröja kvar en stund i eftermiddagssolens ljus.

Foto: Isabell N Wedin

Den stora salen, som en gång var ett kyrkorum men nu är ett härligt vardagsrum, har en takhöjd på fyra meter. Chesterfieldsoffan är ett vintageköp, likaså fotbollsspelet från 60-talet. Oljemålningen har Minnas bror, Sackarias Luhanko, gjort. Fotokonst av Jordie Turner.

Foto: Isabell N Wedin

Indies klänning kommer från Odd Lovin’. Fotbollsspel från 60-talet är second hand.

Text: Elin Liljero Eriksson
Foto: Isabell N Wedin/Harvest Agency
Styling: Mia Anderberg/Harvest Agency