En seg trea

IMG_1913.JPG

Jag läser ju Kristina Sandbergs böcker och är nu inne på den tredje och avslutande boken om hemmafrun Maj som försöker hålla ihop både sig själv och familjen under 50-talet. 

Jag har ju gillat det här, den första boken var fantastisk, sen följde en viss fördjupning av karaktärerna och inför den tredje boken hade jag kanske skruvat upp förväntningarna lite för mycket är jag rädd. Eller så håller inte konceptet hela vägen?

En kompis berättade, när jag tjoade över bok nummer ett, att hon inte klarat av att läsa klart den för att hon blev så arg på huvudpersonen. Och jag känner lite så också nu ska erkännas - jag vet inte riktigt varför jag plötsligt retar mig på Maj? Inte för att jag förväntar mig pukor, trumpeter och ett Hollywood-slut...men jag vill liksom att hon ska komma till insikt om sig själv. 

Men jag måste läsa klart ändå och försöka att knyta ihop det hela. Just nu kan jag bara inte riktigt se hur det ska gå till. 

Den får vila ett tag tror jag tills att jag är redo att plocka upp handsken igen...