Kära nån jag är sen!

En lite konstig film tycker Viola

Jo, nyligen skaffade vi klassikern "Alice i underlandet" åt Gilbert och Viola. Mathias satt dock med när de såg den - man vet ju inte hur jättekaniner, dansande spelkort och farbröder i lustiga hattar tas emot om man säger så.

Men det var ingen som tyckte den var läskig. Nej, båda var helt fascinerade av berättelsen om Alice som följer efter den tidsstressade kaninen ner i ett hål i marken varpå en milt sagt märklig resa börjar.

"Mamma, den här filmen var rolig - men lite konstig förstår du", var Violas sammanfattning efteråt, när jag klev in genom dörren efter en vända till gymmet och simhallen (hej träning!) i söndags.

Jaha, det är kanske dags att plocka fram det nostalgiska Narnia-kortet snart då! Fyra barn som leker kurragömma, går in i en garderob och hamnar i ett land med häxor, fauner och snälla lejon.

Succé eller är den där häxan för läskig? Själv minns jag att jag och min syster tokgrät när det snälla lejonet skulle offras.