Min typ av julbord

En riktigt julröd hummer får gärna dyka upp på julbordet

Jag åt som sagt julbord i fredags och för att inte vara någon som längtar järnet efter just den här typen av (ofta stabbig) mat i december så visade det sig naturligtvis vara jättegott när vi väl satte oss till bords.

Det kan ju vara för att vi precis hade genomgått två timmars straffdrillning och problemlösning iklädda fångdräkter och följdaktligen var vrålhungriga.

Men det kan ju också ha att göra med att jag upptäckte att just det här julbordet innehöll betydligt mer av sådan mat som jag verkligen älskar. Det här är vad som slank ner i fredags:

Massor av olika sorters lax och sill

Små vaktelägg toppade med löjrom.

Och en maffig ostbricka.

Lyckades slutligen peta i mig en bit fransk nougat - den enda sortens nougat jag gillar!

Mmm...

(Sen var jag ju bara tvungen att smaka en skiva av det rökta renhjärtat. Jag har svårt att inte prova när jag snubblar över sådant man knappast äter varje dag. Renhjärta hör definitivt till den kategorin. Var det gott? Nja, det smakade mest som en skiva pastrami = ointressant)