Blandade kulörer

Jag gillar alla färger - bara det är rätt nyans i rätt sammanhang!

Vitt är per definition inte en färg. Om man ska vara petig är det en yta som aktiverar samtliga färgreceptorer i ögat på samma gång. Det är alltså alla färger, vilket känns en smula konstigt att greppa.

Nåja, vitt är i alla fall något som existerar för ögat och som absorberar mycket ljus, vilket vi inte är direkt bortskämda med här i Norden. Det är väl därför vi är så förtjusta i denna "färg" och jag är inget undantag. Jag minns att jag blev fruktansvärt upprörd när jag som tioåring inte fick välja färg på väggarna i mitt nya rum (mina föräldrar byggde hus då). Det var 1982 och jag ville ha vita väggar och trärena golv, men fick gammelrosa linoleumgolv och vita tapeter med små rosa blommor i stället.

Det var nog här som rosa blev en färg att vara misstänksam mot. Än i dag använder jag mig väldigt sparsmakat av rosa i mitt hem och får nästan utslag av att knata in i en leksaksaffär som ju lyser av illrosa plastprylar. För mycket rosa får mig att rygga tillbaka. Den gör sig bäst som en klar kontrast mot det naturliga eller ett mjukt inslag på liten yta.

Vitt är en fantastiskt bra bas om man vill uppnå maximalt ljus och rymd. Men att ha ett helt vitt hem är däremot inget jag eftersträvar. Det blir lätt fantasilöst och lite platt om man låter samma kulör gå igen precis överallt utan att använda sig av några kontraster.

Jag har en gammal gymnasiekompis som är utbildad färgsättare och driver ett eget företag som jobbar med att ta fram kulörer åt företag, organisationer och privatpersoner.

Henne skulle jag vilja praktisera hos!