Ljusterapi

Tre hyperintensiva jobbdagar, men nu är det långhelg igen. Väldigt skönt trots att vi nyss varit långlediga, men min teori är att envisa smygförkylningen (som jag är på väg att besegra - ha!) gör att jag känner ett extra behov av att slippa kliva upp ur sängen när klockan ringer. Jag tror också att den plötsliga mörkerchocken har haft viss effekt på mitt humör. Under ledigheten sov vi förbi morgonmörkret varje dag och gud vilken skillnad det gör.

Någon mer som längtar efter det där härliga morgonljuset? Jag räknar bokstavligen dagarna. Det är nästan tur att det är så mycket att göra i januari - förhoppningsvis svischar månaden förbi i raketfart.

Tills dess utmanar jag vår elräkning och Sveriges alla kärnkraftverk med att tända upp alla lamporna här hemma.