Rastlös

Usch, vilken seg morgon. Grå, trist och höstig. Jag är ingen kyla- och-mörker-person och nu börjar det verkligen att märkas att molnen drar ihop sig och det väntar andra tider framöver. Dessutom börjar jag att längta hem igen. Jag vill sova i min egen säng och slippa rota efter rena kläder i en stor blå bag. Ungefär två veckor har de sagt att renoveringen ska ta, men jag misstänker att det krävs en del dagar till. Det är nog för mycket att hoppas att vi kan bo i huset redan till helgen.

Tålamod är inte en av mina bästa egenskaper.