Hannah Widell

Vi ses!

Alla fina, härliga, fantastiska som har läst den här bloggen. Jag kommer avsluta den i dag. Jag hatar att säga hej då, ja, alla i min familj är himla, väldigt värdelösa på det. Men jag ogillar starkt folk som inte säger någonting och bara försvinner. Det är bland det värsta som finns. Det har varit roligt att hänga här. Jag hoppas att bloggen har varit till nytta. Den största anledningen till att jag kommer lägga ner är för att halvdana saker blir så blaskiga och eftersom varje dag i mitt liv är som värsta tour de france blir det glesare och glesare mellan inläggen. Jag önskar att jag hade tid för alla mina smaskiga recept, dagliga funderingar och ditt och datt om livet men tiden går åt att bara hinna med allt annat och då kommer bloggen/ni i kläm. Så jag tänker att jag sätter punkt här och när lusten och andan faller på igen kommer jag tillbaka. Här eller någon annan stans. Men till dess, ha den finaste våren och den härligaste sommaren. Lova att blicka upp mot himlen minst en gång om dagen. Var så mycket nu du bara kan. Älska alla du älskar varje dag och hela tiden. Vänta inte till i morgon. Pussa dina ungar, tala med dina växter, skaffa en kissekat om du önskar och tänk inte så mycket på att det kanske är jobbigt. Bli kär i en gammal bil, måla dina möbler i knasiga färger. Varje gång livet känns rörigt ställ dig i köket och hacka saker, det brukar reda upp saker och ting. Ge dina växelslantar till bättre behövande, köp något fint till bara dig. Ge någon en komplimang varje dag. Lyssna på andra, dansa tokigt och drick midnight margerithas med dina bästa tjejkompisar. Skratta tills ni gråter och gråt tills ni skrattar ända till morgonen gryr. Livet är allt bra härligt! Ta vara på det. Det ska jag göra!

Vi ses!

Stackars mig...

Nyklippt och superedo för ett par dagar på TV.mässa i Cannes lämnade jag Stockholm i söndagsmorse. Detta sociala spektakel började som sig bör med kindpussar, champagne och skaldjur. Härliga möten och den hetsiga jakten på tv-tablåernas nästa stora hit. I halvlek började jag må konstigt. Tänkte mest att jag fått förmycket av det goda men när jag fick lämna ett viktigt möte för att spy kände jag mig inte så het längre. Sen följde en av de värsta kräksjukorna jag varit med om. I dag är jag lite bättre. Har snart varit kräkfri i ett dygn. Men att resa över halva europa på tom mage med feber gör inte att man känner sig som någon superhjälte direkt. Nu ligger jag här på soffan, dricker te i min nya frisyr. Den blev himla bra. Återkommer med bild när den har fått rätt behandling annars så här känns det inte riktigt rättvist. Usch och blä vad det är läbbigt med kräkis. Jag vill vara stark, glad och sitta och huttra i solen på något café!. Min högsta önskan är att vakna i morgon och vara helt tippetoppen och att min kille ska våga krama mig igen. Till dess gosar jag med katten Tigerblomma. Han har inget val.

Ny frissa!

När jag går till frissan Diana(samma som jag har gått till i typ tio år) så brukar jag ha med mig inspirationsbilder på frisyrer. Ett bra knep om man vill vara säker på att det ska bli rätt. Diana våndas alltid eftersom det kanske inte bara är frisyren jag vill härma utan även färgen och den kan vara allt från röd till platinablond. Ett sextimmarspass för vilken frisör somhelst att gå från svart till blont...

Förr var det ofta vågade klipp från långt till kort, mohikan eller annat tufft. Nu gör jag inte så stora förändringar men bilderna hänger med. I dag tänkte jag att Diana ska få gå loss och klippa mig som Ginnifer ovan.

Den feta fina killen!

Hon kommer över det...

Tiden räcker inte till...

Från min trapp på Gotland till storstads-böna gick så snabbt att jag knappt fattar det själv. Jag har suttit i tusen möten och är världens sämsta bloggare. Jag har en vagel i ögat, en borttappad tvättstugenyckel som är lika med ett tvättberg som inte går att bestiga och en jobbresa  i smutskläder till tv-mässan i Cannes på söndag. Mitt i allt köpte jag en Fat Boy-puff till Rosa som är superduperfin. Hon älskade den tills hon läste vad som stod på den fina loggan och undrade vad de engelska orden betydde. Jag berättade glatt att det betyder fet kille. Då utbröt gråt och tandagnisla. Killbaciller i all ära men inte över ett namn på en såkallad möbel. Hon ville klippa av logglappen men då hotade jag med att den skulle lämnas tillbaka. Jag hoppas krisen över fetkillen är över i morgon bitti. Just nu jobbar jag lite, planerar min packning inför resan och undrar när alla knoppar ska slå ut, när den där lugna perioden jag har haft framför mig i snart tre år på jobbet kommer och hur jag ska planera min sommarsemester. Ljuvliga vår välkommen. Du är efterlängtad och likamed solsken i blick och semester. Herre gud vad härligt!

PÅSK!

Hej där! Vi åkte som sagt till Gotland i tisdags kväll och sen dess har jag inte lyckats komma åt det där som kallas internet en endaste gång. Men nu är vi tillbaka i storstan efter en ljuvligt solig vårvecka. Veckan har varit fylld av härliga middagar, långprommisar vid havet, påskägg, fix i trädgård, bakning och allt mysigt man kan tänka sig. Här på bilden ovan supportar jag Rosa på skärtorsdagens påskkärring-repa. Jag kan dock inte bestämma mig om vi ser ut som påskkärringar eller ryska gummor. Det känns lite oklart. Men korgen fylldes och Rosas lycka var total. Nu badar vi av oss landet och suger ur det sista ur påskledigheten.

Att göra inför påsk

Jag ska bara jobba i dag och i morgon och sen bär det av till ön!Jag älskar påsken det är min bästa högtid för att dne är otvungen och bara trevlig! I dag ska ny kattbur inhandlas till Tigerblomma, han har vuxit ur den gamla. Jakten på den försvunna diamanten, har bestämt att ett nytt spel ska köpas varje gång vi drar till Gotland. Kan vara allt från Yatzy till smartspel för vuxna. Resten köper jag på Gotland tror jag. Det är ju ändå alltid hundra pryttlar som ska med. Jag liksom samlar mellan varje gång. Vissa saker flyttar mellan. Det är galet jag vet. Men blommorna mår bäst om de får flytta med. Men denna gång får de stanna hemma.

Glad eller ledsen...

Jag fick en kommentar för en stund sen. Den som skrev den kom i håg mig som en glad person och sa att här på bloggen såg jag mest ledsen ut. Det var ledsamt tänkte jag och har funderat över det. Om jag var gladare förr? Det är enkelt! Nej, jag är mycket gladare nu. Men jag har alltid varit en grundglad person som har lätt till skratt. Jag liksom skrattar lite hela tiden. Som den känslomänniska jag är så är det mycket känslor som passerar hela tiden av alla dess slag. Men jag är väldigt mycket lyckligare nu. På ett vuxnare och jämnare sätt. Förr var allt så svart eller vitt. Om inte allt hände NU tyckte jag att livet var orättvist och långtråkigt och allt som var en gnutta trist stod jag inte ut med. Jag älskar mitt vuxnare jag. Den som klarar av motgångar och vet att tid är det enda som kan bota allt och om man låter den bara va kan den göra magic. Jag älskar att kunna känna och våga vara nära och att veta att lyckan inte bor i paljetthotpants och svår kärlek utan i förtrolighet, humor och i att längta hem till de man älskar. Jag har världens finaste lilla familj. Min fina stora fina, duktiga Rosa. Kärlek som är bra varje dag och hela tiden. Jag trodde inte att den kunde se ut sån, kärleken, men nu vet jag och är väldigt lycklig för det. Jag har stor tillit till livet. Det är stort, fint och roligt! Låter det religiöst? Kanske men det är lite som att jag var på någon botten för något år sedan och vände och där bland allt bråte som var kvar efter mitt första äktenskap hittade jag påriktigt saker att tro på. Så visst är jag nyfräst på något vänster, på att tro på mitt liv, att jag är viktig och att det blir precis så man gör det. Klyscha? Ja kanske men det är så det är. Bryt mönster! Det kostar på ett slag men det du får därefter är så supertjusigt! Jag lovar!

och jag är en glad tjej...

Thank god it´s lördag!

Den här veckan har varit lång. Torsdag kändes som fredag. Men i dag är det äntligen lördag. Jag och Rosa leker och läser i sängen. Här ska plockas lite sen gör vi oss helgfina och åker ner på stan. Lunch med mamma, Amanda och Charlie på Riche, någon liten härlig grej ska kanske inhandlas. Sen lagar vi mysig middag! Det blir kalasbra.

Mysig morgon!

Jag och Rosen har varit ensamma ett par dagar. Mysigt värre i bland att bara vara i någon sorts mammabarngrej. Barnfötter i sängen (mest ligger hon tvärs över och sparkas med sina långa långskonksben), i går var vi i fältan (köpcentrum i Stockholm) som Rosa kallar för "mormorsgallerian" eftersom mormor bor nära och de brukar hänga där, vi kollade på leksaker i timmar. I morse badade vi då Rosa somnade i från allt vad kvällsbad heter framför tvn så det fick bli bad och hårtvätt i morse i stället. Sen lönelyxade vi och åt frukost på Mellqvist påvägen till plugget. Rosa fick varm choklad och croissant och jag fick blåbärsyogurt och latte. Nu ska hon till sin pappa över natten, hennes storebror fyller år. Min älskling kommer hem. I morgon är vi alla tre igen och då ska vi bowla. Men det är något bra det där med att få egentid tillsammans. För alla! Vissa gillar egentid för sig själv, jag älskar att kunna koncentrera mig på var och en men jag har inte så mycket behov att vara helt ensam.

Hmphrrrr...

Jag hamnade lite på sniskan i går, lite ur spel. Så det blev inget bloggande. Är över lag lite dålig på det just nu. Har mycket på jobbet och då hamnar tyvärr inspirationen längst ned. Är det inte typiskt att det är så. Den satans stressen gör att man glömmer allt som gör en lycklig. Att fylla på är aldrig prioriterat och den onda spiralen är ett faktum. Men om en liten vecka är det dags. Då åker jag till ön för att sitta vid det här (bilden ovan) köksbordet och bara fylla mig själv till bredden av saker jag behöver. Min dotter och min man. Jag tänker påskpynta och har en gardinplan. Laga lamstek och äta massor med sill. Måla tjusiga ägg, jag och Rosa har redan stora planer på vad äggen ska föreställa. Det kommer vara gummistövel-vått och mot-väggen-i-dunjacka-varmt. Herre gud så härligt. Snart är det du och jag köket och en massa jag älskar. Åh vad jag längtar!

Bästa bästa!

Jag har haft den bästa, bästa helgen. Lite oväntat på något vis då planerna var lite luddiga med en teaterföreställning inbokad på lördagkvällen men det var också alles. Men det känns som om jag har fått vara nu i varje sekund och att varje minut har varit innehållsrik, viktig och fullproppad med healing. Den här veckan kan inte börja bättre och så ska jag hämta den där ljuvliga ungen snart!

Hetsiga veckan!

Tisdag: JOBB JOBB JOBB, hämta Rosen på fotbollen med kompis, laga mat, sova...

Onsdag: Lämna Rosa i plugget, hasta till jobbet, ha möte, hasta tillbaka till plugget för sexårskontroll, hasta till Hammarbybacken för att åka skidor med jobbet det var ljuvligt, middag på Fondueboden, sova...

Torsdag: Möten, möten, möten, bio "Shutter Island", sova...

Fredag: Konferens med mina nordiska kollegor, jobba sent, äta middag: entrecôte, bea, tomatsallad, gröna börnor med parmesan, rödvin, snacka halva natten, sova...

Lördag: ÄNTLIGEN!

Vaknade med tuppen i morse trots att jag är barnledig. Orättvist är ordet men det fanns inte en sportslig att jag skulle somna om igen. Så jag gick upp och gjorde en ljuvlig frukost, färskpressad apelsinjuice med grantäpplekärnor i, nybakat bröd, leverpastej, skinka, saltgurka och massor av gott kaffe. Alla morgontidningar. Det är livet! Nu har vi gått en långprommis i det ljuvliga vädret och eftermiddagen ska spenderar med att jag ska göra en extreme makeover på mig själv. Från topp till tå ska jag bli som ny. Det ska rakas, färgas, målas... Allt det där jag inte hunnit på veckor. Jag ska lyssna på musik, bada och bara tänka på mig själv. Sen ska jag möta upp min kille som just drog i väg på fotbollsmatch, ta en drink, gå på Dramaten och se "Hantverkarna", äta en sen middag på trevlig restaurang. Det är livet!

Måndag, mys och maränger

Rosas skola var stängd så jag jobbade hemma och vi hade som en förlängd helg. Supermysigt. På förmiddagen åt vi frukost länge, Rosa lekte runt och jag jobbade. Sen drog jag på mig träningskläderna och påvägen ut mot powerwalksspåret lämnade jag Rosa hos hennes bästis Corinne. Plockade upp Rosen ett par timmar senare. Jag satt i soffan och plötsligt kröp hon upp och la sig på min arm och somnade. Så satt vi i en timma. Jag tänkte på att det inte var länge sen hon somnade så här varje dag och att det nog bara är ett par gånger till hon kommer att så där bebisaktigt somna i min famn, mitt på dagen. Det känns både lite sorgligt och fantastiskt på samma gång. Sorgligt för att bebis-symbios-tiden är förbi och fantastiskt för att vi har mammat så mycket att hon nu är en trygg, glad och stor tjej som vågar ta för sig av sitt eget liv lite mer varje dag. I går växlade hon pengar helt själv på ICA, "en guldpeng mot en femma och fem ettor", det gick himla bra och hon lyste som en sol efteråt.

På kvällen kom min pappa, lillasyster Amelia och hennes man Ea förbi. Pappa fyllde år så han lagade spaghetti och köttfärssås och sen gjorde jag och Rosa världens enklaste och godaste efterätt, marängtårta. Marängbottnar med grädde och kiwi på toppen. Det tog slut i ett nafs.

I dag är det tisdag. Jag sitter på kontoret och längtar till Gotland. Det gör jag alltid så fort det är sol...

Måste se:

Alice i underlandet

Till vildingarnas land

Crazy Heart

Precious

Gahhhh! När ska jag hinna!