FOTO: ERIC JOSJÖ/SÖDERBERG AGENTUR

Inredning med hotellkänsla hos Linda

Inredning. Tv-heta Linda Lindorff (Isacsson), 38, är en städmaja.  – Men när Lykke och Minna kom började jag släppa taget om vårt hem. Nu kan en leksak ligga framme utan att det stör mig! Det är så otroligt skönt.

Lyxigt och svalt med inslag av en och annan godisfärg är grejen. Soffa med schäslongdel, London W8. Rosa sidenkudde, Room. Golvlampa, NK Inredning. Oljemålning av Agneta Levijn. Linnegardiner, Åhléns. Ryamatta, Posh living. Sittpuff och paraply, Berry. Lindas turkosa Crocker-jeans, JC. Lykkes blus, Sweetie pie.

– Ja ja, okej då, när du ber om det, så!

Linda Lindorff, 38, skjuter undan sin linblonda hårman från ansiktet, ler stort och gläntar på garderobsdörrarna. De glider ljudlöst upp. Sim sala bim!

Och det är en smärre chock att inse att till och med hennes garderob är perfekt. Man blir förstummad, åtminstone om man är en inbiten slarvmaja som Family Livings reporter. Här ser det ut som i en exklusiv affär, med fräscha nystrukna blusar i pastelliga färger som hänger i en sluttande rad med luftiga avstånd emellan.
– Äsch, det där är ju inga konstigheter, säger Sveriges mest populära och folkkära matchmaker.

På stuprörssmala ben
går programledaren runt och visar sin och mannen Jacobs ståtliga sekelskiftestrea i Birkastan i Stockholm.
– Jag älskar ju lägenheter och hus från sekelskiftet. Det ska gärna vara högt i tak, kakelugnar, stora fönster med mycket ljusinsläpp och detaljer som takrosetter, stuckatur och höga golvlister. Ändå är Linda och Jacob och döttrarna Lykke, 2,5, och Minna, 1, på väg att flytta – ja, de har redan landat i sitt nya bo på Lidingö när du läser det här.
Själv har hon rötter i Vilhelmina, ett litet samhälle med cirka femtusen invånare i Lappland.
– Jag är ju lantis och tycker att landet är coolt, men jag vill bo nära stan för jag behöver känna att det finns folk, puls och ett stort utbud.

Har du alltid haft det så här välstädat hemma?
– O ja, men jag har ändå lugnat ned mig mycket, säger kvinnan som blev Fröken Sverige för tjugo år sedan.
– Förut var jag mycket, mycket mer pedantisk, du skulle bara veta. För några år sedan gjorde jag till och med i ordning i kylskåpet. Alltså inte bara städade det rent – utan jag ställde saker så att det såg snyggt ut när jag öppnade. Små glasflaskor med Coca-Cola bredvid en skål med röda rädisor... och så köpte jag de produkter som jag tyckte var snyggast, till exempel en flaska Perrier istället för Loka eftersom den var mer estetisk.


Linda älskar att ha balkong, säger hon – den är som en miniträdgård, i väntan på en riktig. När hon sitter här i morgonsolen på hösten och äter frukost, brukar det dofta av citrus, timjan, rosmarin och lavendel.
– Folk säger alltid ”antingen kakelugn eller balkong”. Nej, absolut balkong, säger jag! Jag skulle inte kunna bo här i city om jag inte lätt kunde ta steget ut i ett rum utan väggar och med frisk luft.

Tycker Jakob också att det ska vara välstädat?
– När vi träffades var han rätt oorganiserad... eller vad ska man säga? Han var inte särskilt ordningsam. Men det roliga var att när han började bo och leva med mig märkte han efter ett tag att det var fint hemma hos oss. Just för att det inte låg kläder på alla stolar och golv, att disken inte stod framme, och att det inte stod soppåsar i hallen. Jacob fick nog en aha-upplevelse där. Han såg plötsligt alla detaljerna, som att det blev mysigt och fräscht för att jag köpte snittblommor varje vecka, för det gör jag, jag vill ha färska blommor.

Men hur funkar det att vara pedant och ha småbarn? Det låter som en omöjlig ekvation.
– I början var det frustrerande. Det störde mitt estetiska sinne med den där lådan med leksaker som hela tiden stod framme och jag frågade mig själv: ”Varför ska barn ha så fula grejer? Hur kan alla babygym vara så hemska och i gälla färger?” Men då sa Jacob, som är en klok man, helt lugnt: ”Linda, det är för att barn gillar det.” Och på något skönt vis har jag slappnat av otroligt sedan jag fick barn. Jag har insett att det inte alltid behöver vara så perfekt där man bor. Jag tycker till och med att det kan vara hemtrevligt om det ligger lite leksaker här och var.
Fåtöljer, Slettvoll. Bord, numera nedlagda Upper East. Golvlampa, Santa & Cole. Krukor, Åhléns. Keramikvaserna är en present. Sisalmatta, Ikea. Textilsköldpadda från Euforica. Lykkes blus, Sweetie pie.

Lär du Lykke att städa själv?
– Ja, sedan hon var 1,5 år har hon plockat upp sina saker. Jag försöker lära henne att när man lekt med leksakerna, då plockar man upp dem. De är bra på förskolan med det där också.
– Min mamma är mellanstadielärare och hon säger att det här med självförtroende kommer mycket av att barn får lära sig att ta ansvar. Det tror jag på. Senast vi var och hälsade på mina föräldrar fick Lykke bära champagneglas från matbordet. Även om de var dyra och ömtåliga – vi trodde att hon skulle greja det. Och det gjorde hon ju! Då känner hon att hon är duktig.


Linda älskar sin köksbalkong – där odlar hon kryddor.

Hon kanske vill ha det lika fint som du sen?

– Ja, jag vet inte. För mig är det så att jag blir ju glad av att komma in i sovrummet efter en lång arbetsdag och se att min säng är bäddad. Svårare än så är det inte... Jag kan inte jobba här hemma heller om saker ligger framme. Det går inte. Jag vill ha öppna ytor och för mycket saker gör mig stressad.

”Jacob vill ge mig en walk-in-closet – DET är kärlek”


Minna och Linda gosar efter sovstunden.


Matrummet är fyllt med konst och reseminnen. Bord, Lammhults. Stolar, Posh living. Vas, Regeringsgatans blommor. Bokhylla, Håkan Rubin. Ljuslykta Slettvoll. Matta, Ikea. Träskrinet är ett tärningsspel inköpt i Shanghai. Träburken med lock är ett schackspel inköpt i Baku. Kudde, Svenskt Tenn.


Sovrummet är som en lyxig hotellsvit. Säng, Dux. Sänglinne, överkast och filt, Lexington. Sänglampor, Norrmalms elektriska. Sängborden har familjen fått i present. Flätad korg, Åhléns

Annons: